fredag 23 oktober 2015

Svampar

                 Av:Fanny 
                                                                                 Svampar
Minns du?
1.Man odlar speciella svampar för att kunna ha i vitaminer och läkemedel t.ex penicillin. Vi använder svamp när vi bakar bröd och när vi ska göra en deg som ska jäsa.
2.Man kan få svamp på huden som kan bli utslag och börja klia. En del svampar som är giftiga kan vara väldigt lika en ätlig svamp, så man kan få i sig giftiga svampar och kan dö. 
3.a) Vi plockar inte själva svampen utan vi plockar svampens frukt. 
   b) Frukten på svampen är delen som sprider sporer så att svampen kan föröka sig.
4.Först sprids porerna ut med t.ex vind eller vatten sedan så bildas svamptrådar under      marken till små nät med täta, tunna trådar. Efter det så bildas ett mycel. Mycel är ett nätverk som kan sprida sig flera kilometer. Efter det så kommer det en fruktkropp upp ur marken. Det är fruktkroppen som vi ser.
5. Jästen har man i en deg för att degen ska jäsa och bli luftig. Jästet när det blandas med socker bildar koldioxid (co2) som gör så att degen ökar i storlek och blir mjuk och luftig. Av svampar kan man också tillverka öl, vinn och sprit.
6. Vissa svampar är parasiter och lever på andra dom tar näring direkt från andra organismer. Det finns en del svampar som kan orsaka sjukdomar. Om ett träd är skadat kan det bli svamp på det stället. Det är Rötsvampar som angriper barken när ett träd har skadat sig.
7. Kantarell och Karljohan är vanliga mat svampar.
8. Vit flugsvamp och spindelskivlingar är ett exempel på giftiga svampar.
9. Snigeln är inte giftig så svampen påverkas inte, men det är nog ingen som vill äta en svamp som en snigel har ätit på.
10. Om det fanns träd och svampar i närheten så skulle jag nog tro att det var svamptrådar som har snurrat sig runt trädets rötter (mykorrhiza).
11. Svampar kan bryta ner dött material och därmed få i sig näring från den organismen. Dom kan också samarbeta med växter och snurra sitt mycel runt växtens minsta rötter och få i sig näring. det tredje sättet är att leva på andra, dom tar näringen direkt från andra och dom svampar kallas parasiter.
12. Man kan dela upp lavar i tre grupper och dom grupperna är,
Skorplav: Den växer tätt med underlaget och bildar en skorpa.
Bladlav: Den sticker upp från underlaget och går att peta bort.
Busklav: Den kan hänga från en gren och kan växa som en liten buske.

Förstår du?
1.Svampar är inte gröna som växter och innehåller alltså inget klorofyll vilket gör att dom inte kan göra sin egen näring och beter sig inte som växter.
2. Själva svampen sitter under marken och det är svampens frukt som sticker upp ur marken.
3. Det första svampgiftet påverkar magsäck och tarmar, man blir illamående och spyr.
Den andra tas upp i blodet och påverkar hjärnan och nervsystemet, man blir yr och kan se i syne.
Den tredje och farligaste förstör sakta och påverkar lever och njurar. Skadan kommer först efter några dagar.
4. Svampar är naturens nedbrytare och bryter ner löv. Svampen är viktig mat för vissa djur t.ex. sniglar, skogsmöss och ekorrar.
5. En svamp snurrar sina svamptrådar runt trädets rötter och tar näring från trädet och trädet tar näring från svampen.
6. Om man blandar socker och jäst så bildas etanol och koldioxid. När man har jäst i ugnen så dör svampcellerna så att degen inte jäser. Om svampcellerna är döda så gör inte sockret så att degen jäser.
7. Många svampar har krav på miljön som den ska leva i och förändringar kan störa. Pågrund av skogsbruk så kan kantareller försvinna, luftföroreningar stör också svampar.
8. Lavar har inga rötter så dom tar sin näring från luften så dom är känsliga för luftföroreningar. I fabriksområden och storstäder växer inte lavar på grund av all luftförorening som blir av transportmedel och fabriker.

måndag 19 oktober 2015

Bakterier och arkéer

       Av : Fanny 7B
Bakterier och arkéer
Minns du?

  1. Bakterierna har funnits i ca 3-4 miljarder år på jorden.
  2. En bakterie delar sig 2-3 ggr i timmen och på 12 timmar kan det bli 68 miljarder nya bakterier.
  3. Mikroorganismerna som kan leva i heta källor och arktisk is kallas för Arkéer.
  4. Den bakteriecell som har klorofyll i sig kallas för cyanobakterier och förut kallades de för blågröna alger.
  5. Människor bär på ungefär 3 kg bakterier. De finns i t.ex. tarmen och huden. 
  6. Bakterierna i tjocktarmen kallas för kolibakterier.
  7. Det var Louis Pasteur som kom på att man kunde vaccinera sig emot sjukdomar genom att spruta in ett försvagat smittämne.
  8. Medicinen som används mot bakteriesjukdomar kallas för antibiotika. 



Förstår du?


  1. En del bakterier hjälper och skyddar t.ex. våran tarm emot bakterier som kan göra oss sjuka. Sen finns det också patogener som kan spridas genom t.ex. hosta, nysningar eller genom smittad mat. Så bakterier är både bra och dåliga för oss.
  2. Bakteriecellen har ingen cellkärna med arvsanlag.
4. Naturen behöver bakterier och använder dom som renhållningsarbetare. Dom bryter ner döda djur och växter till mindre delar och använder dom som mat. En del bakterier är nyttiga och skyddar oss emot skadliga bakterier. 

fredag 16 oktober 2015

Ordning i myllret




Ordning i myllret

Minns du?
1. En levande varelse måste kunna äta, andas och dricka för att kunna överleva och växa. Den måste också anpassa sig till miljön den lever i.
2. Allt som lever är en organism t.ex. en hund eller cell.
3. a) ett toffeldjur har bara en cell. Djur med bara en cell kallas ”encelliga”.
    b) I en människa finns det ca 100 000 miljarder celler. Allt levande med många celler kallas ”flercelliga”.
4.T.ex. cellplasma och cellmembran finns i alla sorters celler. Alla celler innehåller arvsanlag (dna).
5. En växtcell innehåller klorofyllkorn och cellsaftrum vilket inte en djurcell gör. En växtcell har en cellvägg vilket inte en djurcell har.
6. En bakteriecell är mindre än övriga celler. En bakteriecell saknar cellkärna.
7. Carl von Linné delade in växterna i olika grupper. Arter som liknade varandra slog han ihop till 
gruppen släkten. Han delade också in de olika blomväxterna efter utseendet på ståndaren och pistillen, detta sättet kallades sexualsytem
8. a) En bok som beskriver växter kallas för ”flora”.
    b) En bok som beskriver djur kallas för ”fauna”.
9. Av det två namnen Panthera Tigris är släktnamnet för tigern Panthera. 

10. En liger är en tiger och lejon blandat.

Förstår du?
2. Om man har latinska namn så förstår alla t.ex. forskare över hela världen och kan kommunicera hela världen över.
3. En art är en speciell organism. Individerna inom en art liknar varandra, kan fortplanta sig med varandra och får en avkomma som också kan fortplanta sig.

4. En åsna och en häst kan fortplanta sig men deras avkomma kan inte fortplanta sig vidare.
5. För att de kommer på olika sätt att dela in de olika arterna. Men det kommer också nya arter hela tiden som inte alltid passar in i systemet och då måste man göra om det

6. Darwin trodde att av en art kunde det bli flera arter beroende på var dom befann sig, medan Linné trodde att det var Gud som skapade livet och utvecklingen av nya arter.
7. För ca 4 miljarder år sedan så fanns det bara urceller
som efter ca 1/2 miljard år delade urcellerna sig och blev till bakterier och arkéer. Efter ytligare 1/2 miljard år så delade sig arkéer och blev till eukaryoter. För ca 1 1/2 miljarder år sedan delade sig eukaryoterna och växterna blev en egen gren av livets växtträd. För ungefär 1/2 miljard år sen så delade sig eukaryoterna en gång till och blev till djur och svampar.
Av: Fanny & Vendela 

torsdag 15 oktober 2015

Fotosyntesen

                                                                                                              Av: Fanny 7B
Fotosyntesen

 Minns du?
1. Växter vänder bladen mot solen så att dom får så mycket energi som möjligt det är där ljuset behövs och det är där fotosyntesen sker.
2. För att fotosyntesen ska fungera behövs vatten (h2o) och koldioxid (co2) samt energi från solen. Växten släpper ut syre som människor och djur tar nytta av.
3. Vid fotosyntesen bildas socker som är växtens näring. Avfallet är syre som människor och djur behöver.
4. Det viktigaste för en växt är koldioxid (co2) det är klyvöppningarna som tar upp koldioxiden.
5. Färgämnet klorofyll är det som tar upp solens energi. Klorofyll finns i små klorofyll korn som sitter i bladen. Vid fotosyntesen bildar växten sin egen näring.
6. Socker bildas vid fotosyntesen, sockret är växtens näring (mat). Växter tillverkar sin egen mat det är det som är fotosyntesen.
7. Växter klarar sig inte bara på socker så i vattnet som dom tar upp finns närsalter. Närsalter är lika viktiga som vatten och koldioxid.

Förstår du?

1. Växter tillverkar syre som djur och människor behöver. Utan syre hade allt dött och jorden hade bara varit sten och berg eftersom att utan syret kan det inte bli vatten så det hade varit torrt och dött. 

måndag 12 oktober 2015

Kartlav

                                                                                                          Av: Fanny 7B
Kartlav


Kartlav (Rhizocarpon geograficum) växer på stenar och berg. Kartlaven är oftast gul eller olivgrön. Kartlaven är tålig men ändå ömtålig. Den kan leva i mer än tusen år och i sig är den tålig men den växer långsamt och den slits när man går på den och eftersom att den växer så pass sakta tar det lång tid för den att läka. I Norrland har man mätt att tillväxttakten är 0,1mm per år. Det tar alltså ca tusen år för den att växa en decimeter. Kartlaven tillhör skorplavar, det innebär att den växer tätt intill underlaget och bildar en skorpa.



Källor:



måndag 5 oktober 2015

Rönn

                                                                                                                                 Av: Fanny 7B
Rönn
Rönn eller Sorbus aucuparia vilket är det latinska namnet för rönn, kan bli 1-3 meter och växer oftast vid skogsbryn, på stränder eller vid bergssluttningar. Rönnen klarar av tuffa klimat och kan hittas i några av de nordligaste länderna. Sorbus intermedia,Oxel är nära släkt med Rönn men den blir mycket större. Det finns ca 90 Rönnarter minst 50 av dom växer i Europa.
Rönnen blommar i juni-juli och har vita, stark doftande blommor. Frukten som Rönnen får är orange, röda bär. Dom bären äter fåglar, harar och älgar. Trädet används inte i virkesproduktion men brukar användas som slöjdvirke. Rönnens bark kan användas till att färga garn.







Källor:




fredag 2 oktober 2015

Kammossa

                                                                                                                    Av: Fanny 7B
Kammossa         

En av den vanligaste barrskogsmossorna är Kammossan eller Ptilium crista-castrensis som är det latinska namnet på kammossa. Kammossan växer över hela landet men är sällsynt på ställen utan barrskog. Kammossan är utbredd över hela norra halvklotet och trivs bäst i miljöer som är fuktiga.  
Kammossan är en fjäderlik klargrön mossa som blir ca 10 cm lång. 
Den växer i stora mattor tillsammans med andra mossor tex husmossa och vägmossa. 
Kammossan är en bladmossa. Bladmossor växer ofta på bergshällar och dom har inga direkta rötter utan små trådar. En bladmossa har alltid stam och blad, oftast är bladen spetsiga.





Källor: