Förbränning av Magnesium Fanny 8B

Material

·      Degel

·      Degel tång

·      Magnesiumband, max 2 cm

·      Brännare

·      Tändstickor

·      Skyddsutrustning, glasögon

Hur ser magnesium (Mg) ut?

Magnesiumet är silvrigt och har en glansig yta. Den har en ojämn yta. Den är en relativt mjuk metall som är böjbar. Mg har en låg vikt och används därför i mycket olika saker som t.ex. mobiltelefoner.

Vad är det som händer?
Vi tog en brännare och tände den med en tändsticka. Vi hade i mycket syre i eld lågan så att den blev blå och så varm som möjligt. Sedan klippte vi av en bit som var ca 2 cm, av magnesiumbandet. Vi lutade brännaren över degeln och höll i magnesiumbiten med en degeltång. Vi höll biten i lågan tills den hade smält lite. När man har mg biten i lågan så blir det ett starkt ljus som man inte får titta direkt på då det är för stark för ögonen.  

Vad har slutresultatet för egenskaper?

Det som låg i degeln efter att vi har haft biten i lågan ett tag var nästan som vitt pulver. Delen vi hade hållit i var som förut men delen som hade varit i lågan smulade sönder när man petade på det med tändstickan.

Jämför, Förklara vad som har hänt

Magnesiumet reagerade med syret och värmen från lågan.

2Mg + O₂ ----> 2MgO

Magnesium + syre ----> magnesiumoxid

Samma sak händer i naturen med en annan metall men utan värmen från något annat.

Järn + syre ----> järnoxid (rost)

Film på när vi utförde experimentet

https://www.youtube.com/watch?v=Sjt_uMQ5CVQ&feature=youtu.be

Labbrapport Fysik

Labbrapport friktion

Syfte:

Undersök hur friktionen ändras när du drar ett föremål på olika underlag.

Hypotes:

Jag tror att på de underlag som inte är så släta så kommer det bli svårare att dra föremålet. Jag tror att gummimattan, asfalten och träplankorna kommer ha minst friktion för att dom är slätare än dom andra underlagen. Jag tror att föremålet kommer att bidra till om det blir mycket eller lite friktion beroende på hur den ser ut på sidan jag drar mot underlaget och hur stor massa den har.

Material:

Olika underlag

• Träplankor
• Sten, Stenplattor
• Gummimatta
• Gräs
• Asfalt
• Converse skor
• Dynamometer, 10 N
• Penna
• Anteckningsbok eller papper.

Metod:

·      Välj material, föremål och underlag.

·      Hitta ett hål eller en ögla på föremålet som du kan fästa den hängande kroken från dynamometern.

·      Dra föremålet på underlaget med dynamometern mot dig och håll dynamometern lite uppåt. Försök att hålla samma hastighet hela tiden när du drar den.

·      Testa alla andra underlagen och skriv ner resultatet ifrån alla. Du kan antingen skriva på ett papper eller på datorn.

·      Jämför vilket underlag som hade minst friktion och vilket underlag som hade högst friktion. Det underlag med mest newton(N) är det underlag som har högst friktion och det underlag med minst newton(N) är det underlag med minst friktion.

Resultat:

Gräset var det underlag som hade mest friktion vilket var 3 N.

Asfalt var det underlag som hade näst högst friktion vilket var 2,5 N.

Stenplattorna var det underlag som var i mitten av tabellen med friktionskraften 2 N.

Gummimattan var det underlag som hade näst minst friktion vilket var 1,2 N.
Träplankorna var det underlag som hade minst friktion vilket var 1 N.

Slutsats:

Det är stor skillnad på friktionen mellan olika underlag.

På träplankorna så var det ganska lätt att dra skon eftersom att det var frost på den. Mellan träplankorna så var det små mellanrum vilket kan ha gjort så att det blev tyngre att dra på det stället.

Gräset hade mest friktion men det skulle ha varit ännu mer om det inte hade varit blött. Stenplattorna var också ganska lätta att dra på. Mellan stenplattorna så var det gräs som växte vilket kan ha gjort så att det blev svårare att dra just på den punkten. Gummimattan var lätt att dra på. Jag tror materialet på min sula gjorde så att skon fastnade mer på mattan för på en del ställen stannade skon medan på andra så var det jätte lätt att dra den på.

Asfalten var lite svår att dra på. På asfalten låg det några småstenar som gjorde det svårare.

Min hypotes stämde ganska bra. Jag trodde att de slätare underlagen skulle ha minst friktion och det var det som hände. De underlag som var slätare hade mindre friktion än dom som var ojämna.

Vatten kan göra så att friktionen minskar. Eftersom att gräset var blött så blev det lättare att dra skon på det. Träplankorna hade frost på sig vilket gjorde så att det blev mindre friktion eftersom att isen fyllde i groparna som kunde ge mer friktion. Om gräset skulle ha varit nyklippt så hade det varit lättare att dra skon på det men gräset var ganska långt och grässtråna var ganska tjocka vilket jag tror gjorde så att det blev ganska mycket friktion.

Jag har lärt mig att vatten gör så att föremål tappar greppet om underlaget, det blir t.ex. halare när man kör bil om det regnar. Under vintern så ligger det is och frost på marken vilket gör det halt, då ska man ha däck med mer gropar och piggar eftersom att det ger mer friktion. Om jag skulle ha gjort det här igen så skulle jag nog inte ha valt några underlag som var utomhus där det har regnat, och några inomhus där det inte har regnat eftersom att det påverkar resultatet. Jag kanske inte drog dynamometern i samma hastighet vilket kan påverka resultatet.   

Krafter

Krafter

1.    Du ska kunna visa hur man ritar krafter. Rita bilder och förklara.

Man visar hur mycket kraft och vart kraften går med en kraftpil.

När man visar tyngdkraft med kraftpilar så mäter man från tyngdpunkten och ritar pilen nedåt. Tyngdkraften påverkar föremålets hela yta men tyngdpunkten är på den punkt det är mest massa. När ett föremål står stilla så möts tyngdkraften av en normalkraft vilket har samma kraft som tyngdkraften och det gör så att föremålet står stilla då ritar man pilarna lika långa. Om tyngdkraften är högre än normalkraften (motkraften) så kommer bordet i det här fallet gå sönder och föremålen som låg på bordet kommer falla till marken då ritar jag pilen som visar tyngdkraften längre än den som visar normalkraften. Om det är tvärtom, att normalkraften är högre än tyngdkraften så kommer föremålet att börja sväva då ritar jag pilen som visar normalkraften längre än den som visar tyngdkraften.

När man visar friktionskraft så ritar man pilarna åt de håll krafterna går. Om jag drar i en väska utan att den far framåt så är friktionskraften och muskelkraften som kommer från mig lika starka och då ritar jag pilarna lika långa. Om föremålet far mot mig så är muskelkraften starkare än friktionskraften och då ritar jag pilen som visar muskelkraften längre än den som visar friktionskraften, men om föremålet far bakåt så är friktionskraften starkare och då ritar jag den pilen längre. Längden på pilarna skiljer sig ifrån varandra beroende på hur snabbt jag drar med mig väskan eller hur snabbt den far bakåt.

 

2.    Varje kraft som påverkar ett föremål har alltid en motkraft. Förklara och ge exempel.

Motkraften kan vara olika krafter t.ex. friktionskraft, tyngdkraft eller muskelkraft. Om jag lyfter en låda så använder jag mig av muskelkraft. Samtidigt som jag lyfter lådan drar en annan kraft lådan åt det motsatta hållet. Om jag drar en väska på marken så finns det en kraft som går åt andra hållet vilket gör det svårare för mig att dra väskan. Motkraften gör så att saker inte svävar iväg eller far iväg åt en sida. Utan motkraften skulle ingenting kunna stå still eftersom att det bara finns en kraft som går åt ett håll.

3.    Förklara skillnaden mellan begreppen massa och tyngd. Ge några exempel på hur man kan mäta dessa.

Man väger alltid lika mycket men det är tyngdkraften som gör dig tyngre eller lättare. Om en person som väger 60 kg på jorden flyger till månen kommer den tro att den har blivit lättare men det är egentligen bara en svagare tyngdkraft vilken gör så att du känner dig lättare. Din massa kommer alltid vara samma oavsett om du är på jorden eller i rymden.

Din vikt är din massa. Ett litet järn klot som väger mycket är kompakt vilket innebär att det är mycket massa på ett och samma ställe. En kudde kan vara flera gånger större men ändå väga lika mycket. Det är för att kudden innehåller mer luft än järnklotet. Massan är samma bara att det är olika mycket på varje ställe.

Med en våg så kan man mäta massan eftersom att massan är vikten på föremålet. För att kunna mäta tyngdkraften så kan man använda en dynamometer. Dynamometern visar tyngdkraften i newton där 100g är 1 N (newton). 

4.    Orsaker till att man vill öka eller minska friktion. Ge exempel och förklara. 

Man vill öka eller minska friktionen beroende på hur snabbt man vill åka eller stanna.

Ett exempel på när man vill minska friktionen är när man åker skridskor. Då vill man komma upp i hög fart snabbt och om det är lite friktion så blir det lättare. Man slipar ofta isen och det är för att man vill få ytan så jämn som möjligt. Desto slätare yta desto mindre friktion.

På bildäck så finns det små piggar eller ”spikar” och ett mönster vilket ger mer friktion så att man kan sänka farten så mycket som möjligt på så korta sträckor som möjligt. Mönstret i bildäcket ger däcket ett bättre grepp om vägen/underlaget vilket gör så att bilen kan sänka farten snabbare. 

5.    Förklara begreppet hävarm. Hur kan vi använda hävarmar i vardagliga situationer för att underlätta för oss? Ge exempel.

Hävarmen/hävstången är sträckan från vridningspunkten till den punkten tyngden hamnar. En hävarm används i många saker som man använder en vanlig dag. En hävarm finns t.ex. i nötknäppare, saxar, åror, skottkärror och i skiftnycklar. En hävarm kan göra det lättare att flytta tunga saker. Om t.ex. två personer sitter på en gungbräda och vill att den ska ha jämvikt så måste de väga lika mycket och sitta lika långt ifrån varandra. Om de väger olika mycket så kan det fortfarande bli jämvikt. Om den som sitter längre ifrån mitten väger mindre än den som sitter nära mitten så kan det bli jämvikt beroende på hur nära eller långt ifrån varandra dom sitter. Om vridmomentet är samma på båda sidorna så blir det jämnvikt.

Om man använder sig av en hävstång och ska flytta något tungt så blir det lättare desto längre hävstång man har. Man ska ha en längre hävstång desto tyngre sak man ska flytta. Man kan flytta/lyfta väldigt stora och tunga saker med hjälp av hävstänger.   

 

6.    Förklara begreppet tyngdpunkt.

Tyngdpunkten är centrumet på ett föremål. En tyngdpunkt är det stället tyngdkraften koncentreras.

7.    Hur ska man tillverka föremål för att de ska stå stadigt? Ge exempel och förklara.

För att ett föremål ska vara stadigt och kunna stå upp så måste föremålets tyngdpunkt vara innanför föremålets stödyta. Punkten där massan är koncentrerad måste vara innanför stödpunkterna (i detta fall benen på ett bord).

På ett bord som är fyrkantigt så är tyngdpunkten i mitten av bordet. Om man stoppar fast ett ben vid varje kant så kommer bordet vara stadigt eftersom att tyngdpunkten är innanför stödytan. Om man istället bara stoppar fast ett ben i mitten av bordet så kommer det stå upp men det kommer inte vara lika stabilt som det andra bordet. Om jag stoppar fast bordsbenet på tyngdpunkten så är inte tyngdpunkten i stödytan utan då är den på stödytan vilket inte kommer vara lika stabilt som med det andra bordet där tyngdpunkten är innanför stödytan. Med en stor stöd yta så blir det stabilt. Om tyngdpunkten är utanför stödytan så kommer föremålet att ramla.