Krafter

Krafter

1.    Du ska kunna visa hur man ritar krafter. Rita bilder och förklara.

Man visar hur mycket kraft och vart kraften går med en kraftpil.

När man visar tyngdkraft med kraftpilar så mäter man från tyngdpunkten och ritar pilen nedåt. Tyngdkraften påverkar föremålets hela yta men tyngdpunkten är på den punkt det är mest massa. När ett föremål står stilla så möts tyngdkraften av en normalkraft vilket har samma kraft som tyngdkraften och det gör så att föremålet står stilla då ritar man pilarna lika långa. Om tyngdkraften är högre än normalkraften (motkraften) så kommer bordet i det här fallet gå sönder och föremålen som låg på bordet kommer falla till marken då ritar jag pilen som visar tyngdkraften längre än den som visar normalkraften. Om det är tvärtom, att normalkraften är högre än tyngdkraften så kommer föremålet att börja sväva då ritar jag pilen som visar normalkraften längre än den som visar tyngdkraften.

När man visar friktionskraft så ritar man pilarna åt de håll krafterna går. Om jag drar i en väska utan att den far framåt så är friktionskraften och muskelkraften som kommer från mig lika starka och då ritar jag pilarna lika långa. Om föremålet far mot mig så är muskelkraften starkare än friktionskraften och då ritar jag pilen som visar muskelkraften längre än den som visar friktionskraften, men om föremålet far bakåt så är friktionskraften starkare och då ritar jag den pilen längre. Längden på pilarna skiljer sig ifrån varandra beroende på hur snabbt jag drar med mig väskan eller hur snabbt den far bakåt.

 

2.    Varje kraft som påverkar ett föremål har alltid en motkraft. Förklara och ge exempel.

Motkraften kan vara olika krafter t.ex. friktionskraft, tyngdkraft eller muskelkraft. Om jag lyfter en låda så använder jag mig av muskelkraft. Samtidigt som jag lyfter lådan drar en annan kraft lådan åt det motsatta hållet. Om jag drar en väska på marken så finns det en kraft som går åt andra hållet vilket gör det svårare för mig att dra väskan. Motkraften gör så att saker inte svävar iväg eller far iväg åt en sida. Utan motkraften skulle ingenting kunna stå still eftersom att det bara finns en kraft som går åt ett håll.

3.    Förklara skillnaden mellan begreppen massa och tyngd. Ge några exempel på hur man kan mäta dessa.

Man väger alltid lika mycket men det är tyngdkraften som gör dig tyngre eller lättare. Om en person som väger 60 kg på jorden flyger till månen kommer den tro att den har blivit lättare men det är egentligen bara en svagare tyngdkraft vilken gör så att du känner dig lättare. Din massa kommer alltid vara samma oavsett om du är på jorden eller i rymden.

Din vikt är din massa. Ett litet järn klot som väger mycket är kompakt vilket innebär att det är mycket massa på ett och samma ställe. En kudde kan vara flera gånger större men ändå väga lika mycket. Det är för att kudden innehåller mer luft än järnklotet. Massan är samma bara att det är olika mycket på varje ställe.

Med en våg så kan man mäta massan eftersom att massan är vikten på föremålet. För att kunna mäta tyngdkraften så kan man använda en dynamometer. Dynamometern visar tyngdkraften i newton där 100g är 1 N (newton). 

4.    Orsaker till att man vill öka eller minska friktion. Ge exempel och förklara. 

Man vill öka eller minska friktionen beroende på hur snabbt man vill åka eller stanna.

Ett exempel på när man vill minska friktionen är när man åker skridskor. Då vill man komma upp i hög fart snabbt och om det är lite friktion så blir det lättare. Man slipar ofta isen och det är för att man vill få ytan så jämn som möjligt. Desto slätare yta desto mindre friktion.

På bildäck så finns det små piggar eller ”spikar” och ett mönster vilket ger mer friktion så att man kan sänka farten så mycket som möjligt på så korta sträckor som möjligt. Mönstret i bildäcket ger däcket ett bättre grepp om vägen/underlaget vilket gör så att bilen kan sänka farten snabbare. 

5.    Förklara begreppet hävarm. Hur kan vi använda hävarmar i vardagliga situationer för att underlätta för oss? Ge exempel.

Hävarmen/hävstången är sträckan från vridningspunkten till den punkten tyngden hamnar. En hävarm används i många saker som man använder en vanlig dag. En hävarm finns t.ex. i nötknäppare, saxar, åror, skottkärror och i skiftnycklar. En hävarm kan göra det lättare att flytta tunga saker. Om t.ex. två personer sitter på en gungbräda och vill att den ska ha jämvikt så måste de väga lika mycket och sitta lika långt ifrån varandra. Om de väger olika mycket så kan det fortfarande bli jämvikt. Om den som sitter längre ifrån mitten väger mindre än den som sitter nära mitten så kan det bli jämvikt beroende på hur nära eller långt ifrån varandra dom sitter. Om vridmomentet är samma på båda sidorna så blir det jämnvikt.

Om man använder sig av en hävstång och ska flytta något tungt så blir det lättare desto längre hävstång man har. Man ska ha en längre hävstång desto tyngre sak man ska flytta. Man kan flytta/lyfta väldigt stora och tunga saker med hjälp av hävstänger.   

 

6.    Förklara begreppet tyngdpunkt.

Tyngdpunkten är centrumet på ett föremål. En tyngdpunkt är det stället tyngdkraften koncentreras.

7.    Hur ska man tillverka föremål för att de ska stå stadigt? Ge exempel och förklara.

För att ett föremål ska vara stadigt och kunna stå upp så måste föremålets tyngdpunkt vara innanför föremålets stödyta. Punkten där massan är koncentrerad måste vara innanför stödpunkterna (i detta fall benen på ett bord).

På ett bord som är fyrkantigt så är tyngdpunkten i mitten av bordet. Om man stoppar fast ett ben vid varje kant så kommer bordet vara stadigt eftersom att tyngdpunkten är innanför stödytan. Om man istället bara stoppar fast ett ben i mitten av bordet så kommer det stå upp men det kommer inte vara lika stabilt som det andra bordet. Om jag stoppar fast bordsbenet på tyngdpunkten så är inte tyngdpunkten i stödytan utan då är den på stödytan vilket inte kommer vara lika stabilt som med det andra bordet där tyngdpunkten är innanför stödytan. Med en stor stöd yta så blir det stabilt. Om tyngdpunkten är utanför stödytan så kommer föremålet att ramla.