Kemi frågor

Frågorna 10,11,13 S. 43 i kemi boken

10. vilket kemiskt tecken har

a) syre

Det kemiska tecknet för syre är O vilket står för det latinska ordet oxygen.

b) koppar

Det kemiska tecknet för koppar är Cu vilket står för det latinska ordet cuprum.

c) fluor

Det kemiska tecknet för fluor är F vilket står för det latinska ordet fluorum.  

d) järn

Det kemiska tecknet för järn är Fe vilket står för det latinska ordet ferrum.

e) väte

Det kemiska tecknet för väte är H vilket står för det latinska ordet hydrogenium.

f) kol

Det kemiska tecknet för kol är C vilket står för det latinska ordet carbo.

11. Hur skriver man den kemiska formeln för

a) diväteoxid

Ett annat ord för diväteoxid är vatten. Den kemiska formeln för vatten/diväteoxid är H₂O.

b) koldioxid

Koldioxid består av en kolatom och två syreatomer vilket ger den kemiska formeln CO₂.

c) syre (syrgas)

Den kemiska formeln för syre är O₂.

13. Vilka och hur många atomer ingår i följande molekyler

a) N₂

I N₂ så ingår det två stycken kväve atomer som har betäckningen N.

b) CO

Betyder kolmonoxid. I kolmonoxid så ingår det en syreatom (O) och en kolatom (C)

c) H₂CO₃
Betyder kolsyra och i kolsyra så ingår det två stycken väte atomer, en kolatom och tre syre atomer. En kolatom och tre syreatomer bildar molekylen karbonat.

Periodiska systemet

Det periodiska systemet är ordningen av grundämnena efter deras ökade atom nummer.

Det periodiska systemet börjar med väte (H) som har en elektron och en proton vilket ger den nummer ett. Det sista grundämnet i det periodiska systemet är ununoktium (Uuo) vilket har nummer 118. Ununoktium har 118 stycken protoner i sin atomkärna och 118 stycken elektroner som cirkulerar runt kärnan i olika lager.

Protoner är + laddade och elektroner är – laddade så när det är lika många av varje så blir det oladdat.

Uuo har sju stycken lager med elektroner som cirkulerar runt kärnan medan H bara har ett.

Beroende på hur många elektroner och protoner ett grundämne har desto tyngre blir massan på det ämnet.

I det periodiska systemet kan man också se hur mycket atommassan för grundämnena är. Atommassan som anges är medelvärdet för de olika isotoper (atomer av samma grundämnen men med olika atommassa) av atomslaget som finns i naturen.

Det periodiska systemet är indelat i olika grupper och perioder. Dom lodräta raderna kallas för grupper och de vågräta raderna kallas för perioder.

Dom grundämnena som hör till samma grupp har ofta liknande egenskaper. Dom grundämnena som hör till samma grupp och har liknande egenskaper brukar tilldelas osystematiska namn. Den första gruppen är alkalimetaller. I den gruppen så är dessa ämnen med.

·      Väte (H)

·      Litium (Li)

·      Natrium (Na)

·      Kalium (K)

·      Rubidium (Rb)

·      Cesium (Cs)

·      Francium (Fr)

Alla dom här ämnena har en hög elektrisk ledningsförmåga och är mjuka med låg densitet (Liten mängd massa per volymenhet). Dom är även silverfärgade med metallglans.

En del grupper tilldelas inte något speciellt namn utan kallas då bara t.ex. grupp 5. Det är dom grupperna som inte har lika mycket likheter t.ex. grupp 4 och 5 kallas bara efter deras gruppnummer och inte ett speciellt namn.

Perioderna i det periodiska systemet indelas så att dom i samma period har lika många elektronskal. Väte (H) och helium (He) tillhör samma period då dom båda bara har ett elektronskal. 

 

Här kan du se hur ämnena är uppdelade. Högst upp så finns H och He som tillhör samma period.

H och neråt är gruppen alkalimetaller vilket också är färgade röda. H är inte rött utan gult då det skulle kunna höra till gruppen halogener. Den tilldelas gruppen alkalimetaller då den bara har en valenselektron (En elektron i atomens yttre skal) men den är ingen alkalimetall.

Man kan dela in det periodiska systemet på många olika sätt i t.ex. block och andra grupper. 

Slavhandeln

1. Hur gick det till när slavarna fångades?(Historiska förhållanden)

Både kvinnor, män och barn tillfångatogs. Över 12 miljoner människor ska ha blivit tillfångatagna och lastade på skepp som skulle ta dom över Atlanten.

Där skulle dom säljas som slavar för att arbeta i de europeiska kolonierna i Västindien och Amerika. Dom var inte människor där utan ägodelar och dom blev behandlade som djur.

Inne i skeppen som skulle ta dom över atlanten så var det smutsigt och trångt. Många slavar blev därför sjuka och många dog redan innan dom hade hunnit lämna kusten.

När slavarna hade kommit fram till Amerika eller Västindien så såldes dom eller byttes mot andra varor.

Slavarna fick jobba från natt till dag och kunde få så mycket stryk att deras ben bröts bara av att låta en kastrull koka över. Om en slav försökte rymma eller inte gjorde sitt jobb så kunde den bli misshandlad eller dödades.

Dom kunde hängas, brännas, kvävas eller piskas. Dom kunde även bli bestraffade så att den eller någon den tycker om kunde säljas. Allt detta gjorde så att många slavar tog sina egna liv.

2. Mellan vilka världsdelar pågick slavhandeln och när var den som mest intensiv? (Skeende)

 Slavhandeln pågick mellan Afrika, Nordamerika och Europa. Den europeiska slavhandeln var som mest intensiv från slutet på 1600-talet och under 1700-talet. Då skeppades ca 50 000 människor över Atlanten till Amerika, årligen för att jobba som slavar.

3. Varför började engelsmännen använda slavar på sina plantager?                                                               Dom började använda slavar för att dom hade svårt att få arbetskraft. Inga vita ville utföra arbetet då det var väldigt varmt och slitsamt.  

Då bestämde sig engelsmännen för att göra som spanjorerna och importera slavar från Afrika. Slavarna från Afrika kunde klara av värmen bättre än dom vita slavarna.

Man tillfångatog afrikanska slavar och lastade dom på skepp som skulle föra över dom till Amerika där dom skulle jobba på plantagen. Dom vita tyckte att arbetet var för smutsigt för dom och tyckte då att slavar ifrån Afrika inte var lika mycket värda och kunde därför göra dom jobbigaste arbetena.

4. Varför tror ni att de vita ansåg sig mer värda än de svarta?

Jag tror att de vita känner sig starkare än de svarta då de oftast är i länder med mörkhyade människor som har sämre levnadsförhållanden.

Dom vita tyckte kanske att dom redan hade det dåligt så då gör det inget om vi förstör deras liv lite mer.

Länder såsom Afrika, Nigeria och Kongo med människor som är mörkhyade så är det fattigt med dålig levnads förhållanden.

 Många är nästan som slavar fast dom jobbar inte för någon. Dom måste jobba dygnet runt för att kunna ge ett mål mat per dag till deras barn. Medans i rikare länder så som Kina, USA och Schweiz så anser man att ursprungsbefolkningen är vit. Man förknippar alltså oftast fattigdom med länder som har mörkhyad befolkning och rikedom med länder som har en vit befolkning.    

5. Varför förbjöd man slaveriet slutligen?

När liberalismens idéer fick stor spridning i Europa och kolonierna under 1800-talet så dröjde det inte länge tills slaveriet avskaffades. Det var i USA som slaveriet avskaffades först efter att sydstaterna besegrats av nordstaterna under det amerikanska inbördeskriget.

6. Var det någon skillnad och vilken i så fall, på europeiska slavar och afrikanska slavar?

När det gällde arbetet så var afrikanska slavar bättre på att jobba i varma och tuffa klimat.

Skillnaden mellan europeiska slavar och afrikanska slavar var att de afrikanska slavarna fick jobba som slavar tills dom dog. Dom kunde inte köpas fria eller bli fri på andra sätt. Europeiska slavar kunde däremot tjäna så mycket pengar att dom kunde köpa sig fria. Dom kunde också klättra på den sociala rangskalan vilket inte afrikanska slavar kunde.

7. Vilka konsekvenser blir det av triangelhandeln?

Afrika förlorade mycket av sin befolkning vilket gjorde att dom själv hade mindre arbetskraft. Deras jordbruk och naturresurser kan därför försämras och göra landet ännu fattigare. Gamla och slitna personer fick gå tillbaka till att jobba och unga barn fick börja jobba tidigt i deras liv.

I Amerika och Europa eller västvärlden, tror jag inte att det blev lika mycket konsekvenser då dom kunde bygga ett starkare rike med mer arbetskraft under slav tiden. 

När en stor del av Afrika blev koloniserat så ledde det till att man förtryckte den svarta befolkningen.

Jag tror detta kan ha varit början till rasismen som finns än idag.

Eftersom att många ville stärka sin makt med hjälp av slavhandeln blev många stater såsom Kongo, Oyo och Dahomey väldigt otrygga platser för vanliga människor. Staterna blev mer våldsamma eftersom att dom behövde kriga för slavarna.

8. Finns det kvar tecken på triangelhandeln idag?

Runt om i världen så görs fortfarande barn, kvinnor, och män till slavar.

Nu är egentligen slaveri olagligt över hela världen men människor tvingas ändå till slavarbete som dom gjorde under slavhandelns tid.

Oftast är slaveriet idag skuldslaveri där fattiga människor har tagit ut ett lån till en oförutsatt skuld eller kostnad som dom har fått.

Det kan t.ex. vara en sjukhusräkning. Eftersom att dom inte kan betala den så måste dom jobba. Då höjs priset eftersom att dom inte har betalat och då måste dom jobba mer för att få ihop dom nya pengarna.

 Då blir det en ond cirkel eftersom att räntan blir högre än lönen.

Då måste dom jobba i en evighet men dom kommer aldrig lyckas få ihop alla pengar.

Det finns även en dold form av slaveri som mest drabbar kvinnor. Dom måste arbeta för mat och husrum. Dom måste laga mat, städa, tvätta och ta hand om barnen. Ibland hålls offren inlåsta och isolerade och blir sexuellt utnyttjade och utsatta för våld.

Alla slavar har en sak gemensamt och det är att dom blir tvingade till sitt arbete. Det spelar ingen roll om det var för 200 år sedan eller idag ingen vill bli slagen och misshandlad för att dom blir tvingade till att arbeta. 

9. Skillnader och likheter mellan slavhandeln då och nu?

Likheter:

·      Människor tas ifrån sina familjer mot sin vilja.

·      Blir illa behandlade på arbetsplatserna.

·      Måste jobba hela tiden och får ingen vila.

·      Jätte liten lön.

·      Svårt att komma ifrån livet som slav.

Skillnader:

·      Olagligt nu.

·      Mindre människor blir slavar.

·      Kan få hjälp av polis och andra organisationer.

10. Hur kommer slavhandeln att se ut i framtiden?

Jag tror att det inte kommer vara lika många som blir slavar. Jag tror att slav livet kommer vara lite bättre.

11. Egna tankar kring slavhandeln

Slavhandeln var viktig för överlevandet och utvecklingen. Även länderna som man tog slavar ifrån t.ex. Afrika fick varor från Amerika och andra i västvärlden vilket var viktiga för dom. Men jag tycker inte att någon skulle eller ska behöva behandlas på det sättet slavar blir behandlade. 

lab rapport

Förbränning av järnull

Syfte: Jag ska undersöka vad som händer när jag tänder eld på järnull.

Material:

·      Balansvåg

·      Järnull

·      Tändstickor

·      Metall bricka

Metod:

·      Byggt en balansvåg (som på bilden)

·      Häng järnull på båda sidorna av vågen, lika mycket massa på båda sidorna av vågen.

·      Järnullen ska vara fluffig.

·      Tänd eld på den ena järnulls tussen.

·      Se vad som händer.

Hypotes:

Jag tror att sidan man tänder eld på blir tyngre eftersom att järnullet smälter och blir mer kompakt.

När järnullet har brunnit klart tror jag att det inte kommer ha behållit sin fluffighet.

Resultat: När man gör det här experimentet så måste man vara försiktig när man hanterar järnullet då det är ganska vasst. Man måste också vara försiktig då man använder eld.

När vi tände eld på järnullet så började det glöda. Små glödande bitar föll ner på metall brickan.  Efter ett tag så blev det svårt att få järnullet att brinna då det tog slut på järnet. När det hade slutat brinna så hade det eldade järnullet bytt färg. Innan vi eldade det var det grått men efter att vi hade eldat det så blev det svart, blå aktigt. Den eldade järnullen hade små klumpar i sig, och vågen visade att den sidan var tyngre.

 

Slutsats:

När vi eldade järnullet så började det glöda och det blev små kulor som ramlade av järnullet. Järnullet ändrade färg och blev tyngre.

Min hypotes stämde inte så bra. Det ända jag hade rätt var att jag trodde att den sidan man eldade på skulle bli tyngre. Jag trodde det skulle bli tyngre eftersom att det blev kompaktare men det blev tyngre för att det blev 10 st atomer istället för 4 st.  När man tillförde värme till järnullet så reagerade det med syret i luften vilket skapade molekyler med mer atomer än förut. Nu är det 2 st järn atomer och tre stycken syre i varje atom. Järnullet behöll det mesta av sin fluffighet och det smälte inte så som jag trodde.

Det som hände var att järnatomen (Fe) reagerade med värmen från tändstickans eld och syret från luften. Då blev det en kemisk förening. Grundämnet järn(Fe) reagerade med ämnet syrgas (O₂) med hjälp av värmen. Då bildades det ett nytt ämne som heter järnoxid.

Innan vi påbörjade experimentet så var järnullet i fast form det var även i fast form efter att vi hade utfört experimentet. Syret var i gas form innan vi gjorde experimentet men efter vi hade tillsatt värmen och järnet så blev syret i fast form. Då hade det bildats molekyler som innehöll 2st järnatomer och 3st syre atomer. Eftersom att molekylerna innehåller syre atomer vilket inte det järnullet vi inte hade eldat innehåller så blir den eldade sidan tyngre.

Slutresultatet blev järnoxid vilket är väldigt vanligt i naturen. Järnoxid är även en av bestånds delarna i rost. Det är viktigt att veta hur rost uppstår så man kan förebygga det. Det kan t.ex. uppstå av fukt och värme. Då kan man behandla föremålet och förebygga det. Järnoxid vilket är en av bestånds delarna i rost är mycket vanliga i naturen, i havsbottnar, sjöar och floder hittar man järnoxid, så järnoxid är något naturligt som finns lite överallt. 

När vi gjorde detta experiment så mätte vi ut järnullen utan våg. Vi försökte få balansvågen jämn på båda sidorna vilket var ganska svårt. Eftersom att vi använde ögonmått så kanske inte vågen var helt rak vilket kan ha gjort att resultatet inte blev exakt. Jag skulle vilja göra om detta experiment fast då i olika klimat. Jag skulle vilja se hur resultatet förändras om jag t.ex. befinner mig i ett kallt eller varmt rum.