Inlämningsfrågor luften, vatten, marken

Luften:

Luftföroreningar sprider sig i luften. Ge exempel på lokala, regionala och globala problem.

I luften så finns det många ämnen som är giftiga antingen för planeten eller människorna. Dom ämnena sprider sig då dom är luftburna partiklar. Dom kan färdas från ena sidan jorden till den andra bara med hjälp av luften. Därför är det ingen idé för en stad att försöka förbättra luften i staden då den kommer vara lika dålig eftersom partiklar från ett annat land kan landa i den staden. Hela världen måste sluta eller förminska med utsläppen för att en plats i världen ska kunna få bättre luft. Allt som händer globalt kan händ regionalt och lokalt så det finns nästan inga saker som bara finns på ett ställe.

Lokalt: En del gaser hinner inte sprida sig över hela världen då dom är kortlivade. Marknära ozon påverkar t.ex. bara lokalt. Marknära ozon bildas bland annat när solljuset träffar bilens utsläpp. Ozon är farligt för växter då det hindrar fotosyntesen som producerar syre åt oss. Det skadar även vattenbalansen hos växter.

De utsläpp som är kortlivade påverkar och ger problem vid utsläppskällan.

Regionalt: En del gaser kan färdas lite längre än dom kortlivade gaserna och ge problem över hela landet. T.ex. så kan ett ämne vara ifrån den norra delen av landet och sedan färdas in i en regnstorm i den södra delen av landet. Regnet kommer ta ner partiklarna till marken och orsaka bland annat försurning. Försurning är en kemisk förändring av miljön. Förändringen sker på så sätt att vätejoner(positivt laddade) kommer in i miljön snabbare än de kan föras bort eller neutraliseras. När det kommer fler vätejoner till miljön så ökar också miljöns surhetsgrad. Detta innebär att pH-värdet sjunker. Försurningen kan göra så att olika vatten hål blir utan fisk för att det är för surt. Då kan en del fisk raser minska i antal och sedan dö ut eftersom att det ända vattnet som passade dom var det vattnet som blev försurat. Ett till exempel på ett regionalt problem som har skett under den här vintern har varit att Stockholm har fått sämre luft Peking på grund av starka vindar och kol eldning. I polen så har man ingen vatten kraft och eldar mycket med kol. I Europa har det varit kallt under det här året vilket har lett till att dom har behövt elda mycket mer. Luften har fört med sig kolet till Stockholm. Kol är tungt så det brukar inte färdas så långt men det har varit starka vindar som har kunnat föra med sig kolet till Sverige. Det har gått vindar direkt från polen till Stockholm och detta har lett till att ett lokalt problem har blivit regionalt.

Globalt: Det finns inte bara kortlivade gaser utan också långlivade. Dom gaserna kan färdas under lång tid och ge globala problem. Den ökade växthuseffekten är ett exempel på ett globalt problem. Eftersom att alla över hela världen släpper ut koldioxid så hittar man ju inte varifrån den kommer men man vet att den finns överallt. På grund av den ökade växthus effekten så har jordens temperatur ökat. Den ökade temperaturen kan ta med sig många problem. Glaciärer smälter vilket höjer havsnivån. En del länder och öar som ligger nära havsytan kan hamna under vatten så att en del människor blir utan hus. Detta kan i sin tur leda till överbefolkning, flyktingströmmar och krig. Om man förlorar delar av sitt land så vill man göra det större igen och då kommer ett krig bryta ut. En del av länderna som hamnar under vatten kan ha stora jordbruk som producerar råvaror till hela världen. En minskning av mat kommer hända och det kan bli ännu mera svält i världen för att maten blir dyrare då inte lika mycket produceras.

Växthuseffekten kan också göra så att golfströmmen kanske försvinner, då kommer länder som t.ex. Norge och Sverige att bli så kalla så att man inte kan bo i dom norra delarna. Det kommer att ge ännu mindre ställen att bo på och ännu mer krig, brist på råvaror och flyktingströmmar.

Luftföroreningarna kan även orsaka övergödning. Övergödning är när för mycket gödande växtnäringsämnen hamnar i mark och vattendrag. Övergödning klassas som det absolut största hotet mot havsmiljön. Små alger bildas på havsytan och förökar sig sedan. När dom sedan dör och sjunker ner till botten så blir det syrebrist där (eftersom att nedbrytarna måste arbeta hårdare och mer syre går åt). När organismer (algerna i det här fallet) bryts ner frigörs fosfor ur dom. Om det finns bra med syre lagras fosforn på botten. Men om det är syrebrist så blir den kvar i vattnet. När det finns för mycket fosfor i vattnet men lite kväve så kan det bli blomning av kvävefixerade cyanobakterier som kan vara giftiga. Cyanobakterierna kan ta upp kvävet ur luften och konkurrera ut alla andra alger. Då kan inte växter och fiskar växa eller leva där. På grund av den stora syrebristen så kommer inte yngel eller någonting överleva där så inget nytt kommer kunna komma till och alla arter kommer försvinna ur vattnet.

Det finns även ämnen som överlever länge i naturen. Om dom ämnena sprids globalt så kan det bli stora problem. Ett exempel är kvicksilver vilket är en tungmetall, som i sitt normala tillstånd är i gas form vilket gör så att den kan spridas lättare. Tungmetaller är farliga för att dom är giftiga och kan lagras i fettvävnaden hos människor och djur, och i naturen under en väldigt långt tid. Tungmetaller är även farligt för att det är svårt för naturen att bryta ner dom. Tungmetaller är ämnen som inte binder sig med andra ämnen så lätt. Det gör så att dom stannar kvar länge och orsakar väldigt mycket skada.

Detta eftersom metallerna tas upp av växter som sedan äts av djur. Vi människor är högst upp på näringspyramiden så vi får tillslut i oss gifterna. Eftersom vi är högst upp på pyramiden så tar vi mest skada eftersom vi får i oss allt gift som dom andra organismerna har fått i sig.

Ge exempel på åtgärder vi kan göra för att minska mängden luftföroreningar.

Man har länge försökt att lösa problemen med luftföroreningarna. Tidigare så försökte man lösa problemet genom att bygga högre skorstenar men det spädde bara ut utsläppen och flyttade det till nya ställen. Luftföroreningarna har länge varit något man vill minska på eftersom att de utsätter oss själva, djur, växter, marken, vattnet och en massa andra grejer för fara. Nu så har man börjat rena gasen innan den släpps ut. En annan sak man kan göra är att använda lämpligare råvaror.

Det finns en massa olika luftföroreningar som färdas olika långt och påverkar på olika sätt. En av dom är marknära ozon. Marknära ozon bildas när förorenad luft och solljus möts. För att minska på det marknära ozonet så ska man åka mindre bil och andra transportmedel. Boven till detta problem är som till en massa andra problem fossila bränslen och därför ska man försöka minska på utsläppen av dom.

Man som individ kan välja att ta bussen till jobbet istället för bilen och kanske ta en 10 minuters dusch istället för en 20 minuters. Man kan hjälpa till ganska mycket genom att ändra små saker i vardagen. Istället för att köpa äpplet som är 2 kronor billigare så kan man köpa äpplet som är miljömärkt och närodlat fast som kostar 2 kronor mer. Resan det billiga äpplet har tagit kan vara över flera olika länder med olika transportmedel som har orsakat mycket utsläpp.

Jag tycker själv att det är onödigt att importera saker från andra länder när man i landet har resurser och kan odla det. Man borde satsa mer pengar på jordbruket i sitt land och mindre på att importera från andra länder. I Sverige har vi ganska bra lagar på hur livsmedlen måste vara för att få säljas. Alla länder har inte samma regler vilket kan resultera till att kycklingen man köper från Danmark kanske ser finare ut och kostar mindre när den i själva verket är från ett djur som hade dåliga livsförhållanden, är fylld med bakterier och sjukdomar och har blivit pumpad med vatten för att väga mer. Om man istället hade fött upp kycklingen i Sverige så hade man kunnat ta reda på vart den kommer ifrån och hur djuren behandlas. Det känns nog tryggare för alla om man vet vart sin mat kommer ifrån. Det finns en del saker som man måste importera men då kan man se till att den har tagit den kortaste möjliga väg till Sverige och inte den enklaste.  

Vatten:

Allt liv är beroende av vatten. Förklara hur vi kan rena dricksvatten och avloppsvatten.

Hur man renar vattnet beror på hur bra vattnet är från början. Grundvatten som finns en bit ner i marken renas naturligt av bland annat mikroorganismer. Sådant vatten behöver bara desinficeras och pH- justeras. Vatten så som ytvatten som kommer ifrån åar och sjöar, behöver ofta mer rening. Man renar först vattnet med hjälp av kemisk rening. Efter det så filtrerar man vattnet. Hur mycket man måste filtrera beror på vattnets kvalitet. Efter det så måste man justera pH-värdet i vattnet. Man vill få bort bakterier från vattnet och desinfekterar därför vattnet. Ibland så används inte alla reningsområden beroende på hur bra vattnet är. Man skickar sedan upp vattnet i ett vatten torn för att få bra tryck i kranen och sedan används det rena vattnet. När vi har använd vattnet och gjort det skitigt igen så måste vi rena det innan det går ut i naturen igen. Då renar man bort större och tyngre partiklar från vattnet med hjälp av mekanisk rening. Biologisk rening som kommer efter den mekaniska. Där bryter mikroorganismer ner biologiskt material till koldioxid och vatten. Sedan far vattnet vidare till den kemiska reningen. Där tar man hand om lösa fosforföreningar. Det sista steget innan vattnet far ut i naturen igen är kvävereningen. Detta finns bara i vissa reningsverk, där tar man bort föreningar som innehåller kväve med hjälp av mikroorganismer.

Marken:

Hur påverkas marken av ett lågt pH-värde?

Om marken har lågt pH-värde och har blivit försurad så kan växternas förökning hämmas vilket kommer leda till mindre växter på det stället. Vissa växter kan ha svårt att ta upp näringsämnen i mycket sura jordar. En del växter som inte tål det låga pH-värdet kommer tillslut att vissna och dö och om man inte försöker höja pH-värdet. Det finns växter som kan överleva i lågt pH-värde, och härdiga plantor kommer att kunna hantera den sura marken. Ett lågt pH-värde i marken kan även påverka andra organismer. En del insekter och mikroorganismer som är viktiga för jorden kommer att dö eller försvagas och minska i antal då dom inte klarar det låga pH-värdet.

Beskriv kvävets kretslopp

Jordens atmosfär innehåller ca 78% kväve. Kväveatomen är en livsviktig byggnadssten i allt levande. Även fast djur och växter omges av denna gas så kan dom inte utnyttja den. Kväve är ett ämne som inte gillar att vara med andra ämnen, det är inert. Kväveatomerna binds med en trippelbindning vilket gör så att den är svår att lösa upp. Det är bara en del speciella kvävefixerande bakterier som kan det.

Tre olika sätt nitrat kan bildas:

•  Bakterierna kan ta kväveatomerna och bygga in dom i andra ämnen, men det tar ett tag att göra detta. Så dessa bakterier (kvävefixerande bakterier) tar kvävgasen ifrån luften och gör den till ammoniak och ammonium. Först bildar bakterierna ammoniak av kvävgasen och sedan ammonium. Det ammonium som dom kvävefixerandebakterierna har bildat tar nitrifikationsbakterier och gör till nitrat. Nitrifikationsbakterierna tar ammoniumet och oxiderar det så att det blir nitrit. Andra bakterier tar nitritet och oxiderar det så att nitrat bildas.
• Vid förbränning av fossila bränslen så blir temperaturen så pass hög så att kväveoxider kan bildas. Kväveoxider kan även bildas vid blixturladdningar om temperaturen blir hög nog. Dessa kväveoxider reagerar sedan med vatten och bildar salpetersyra. Salpetersyra bidrar till försurning. Salpetersyra kan sedan bli till nitrat.
• Haber-bosch-processen går ut på att man tillverkar ammoniak industriellt av kvävgas och vätgas. Ammoniak är det viktigaste ämnet i konstgödsel och tack vare Haber-Bosch-processen så kan man tillverka 500 miljoner ton konstgödsel varje år. Det ammoniak som har bildats kan sedan bli till ammonium och sedan till nitrat.

Växter tar upp nitratet och ammoniumet och gör organiskt kväve av det. Djur äter sedan växterna och får i sig det organiska kvävet. Alla levande organismer behöver kväve då vårt DNA är uppbyggt av det. Djuren utsöndrar sedan urea (dom kissar). Urean kan sedan bli till ammonium igen tack vare ammonifikationsbakterier. Djur och växter, precis som alla andra levande organismer dör och när dom dör så tar ammonifikationsbakterier och gör dom till ammonium igen.

För att detta ska bli ett kretslopp måste något göra så att det blir till kvävgas igen och det kan denitrifikations- bakterierna fixa. Dom tar nitrat och gör om det till kvävgas.  Denitrifikations-bakterier kan hjälpa mot övergödning också. Dom hindrar nitratet från att fara ut i åar och gör det istället till kvävgas. Sedan kan allt göras om igen och igen.