Lab rapport

Tre försurade sjöar

Syfte: Ta reda på vilken sjö som är surast respektive minst sur.

Hypotes: Min hypotes är att den suraste sjön är den som kräver mest NaOH för att ändra färg.

Material:

·      Förkläde

·      Glasögon

·      Sjövatten, 20ml

·      En bägare, 100ml

·      Pipett

·      Mätglas, 25ml

·      BTB

·      Glasstav

·      NaOH (basiskt)

Metod:

·      Börja med att ta på dig glasögon och förkläde.

·      Ta sedan fram allt annat material.

·      Fyll mätglaset med 20ml sjövatten från en av sjöarna, använd en pipett när du gör detta.

·      Häll över sjövattnet till 100ml bägaren.

·      Ta BTB och droppa i några droppar tills vattnet är gult, jag använde 12st droppar i varje sjö.

·       Ta NaOH och droppa i en droppe i taget och rör om med glasstaven.

·      Räkna dropparna och skriv ner på ett papper eller en dator hur många droppar du droppar i då du kan tappa bort dig om någon stör. Räkna i hela droppar.

·      Sluta droppa i när vattnet har blivit blått.

·      Diska redskapen och skölj av allt noga.

·      Gör om detta med sjövattnet från dom andra sjöarna.

·      Tvätta händerna och torka av arbetsbänken när du är klar.

·      Den sjö som behövde mest NaOH är den sjö som var surast och den som behövde minst NaOH är den som är minst sur.

När du gör det här experimentet ska du tänka på att ha glasögon och förkläde då det kan fräta sönder kläderna eller missfärga kläderna. Tvätta händerna när du är klar med experimentet då du kan ha fått frätande ämnen på dig. Om du får i ögonen eller på dig så skölj av det direkt och säg till din lärare.

Resultat:

Sjö	Antal droppar NaOH
Aldersjön	8 st
Träsket	4 st
Holsvattnet	2 st’

Den sjö som var surast var Aldersjön som behövde 8 st droppar. Den som var minst sur är Holsvattnet som bara behövde 2 st droppar. Som tvåa kom Träsket som behövde 4 st droppar

Slutsats:

Syftet på det här experimentet var att ta reda på vilket ämne som var surast och vilket som var minst surt. Den sjö som var surast var Aldersjön och den som var minst sur var Holsvattnet.

Aldersjön behövde flest droppar av natriumhydroxidet vilket gör det till den suraste sjön eftersom att natriumhydroxid är basiskt och om man droppar i ett basiskt ämne i ett surt ämne så kommer pH-värdet höjas och till slut så kommer det ändra färg. Eftersom att det tog flest droppar för Aldersjön att ändra färg så vet jag att den var surast. Jag vet att Holsvattnet var minst surt då det var det vatten som behövde minst av det basiska ämnet NaOH. Min hypotes var att den sjö som behövde mest NaOH var den sjö som var surast alltså stämde min hypotes.

Det som hände i bägaren var att sjöarna hade vätejoner i sig vilket gjorde dom sura. Aldersjön var den suraste sjön och har därför mest vätejoner i sig. I natriumhydroxidet (NaOH) så finns det hydroxid joner. Hydroxid joner gör ett ämne basiskt alltså har ämnet ett högt pH-värde. Desto fler vätejoner ett ämne innehåller desto fler hydroxid joner måste jag tillsätta till ämnet för att få det neutralt. Jag behövde tillsätta mest hydroxid joner till Aldersjön eftersom att den var surast och innehöll flest vätejoner.

pH-skalan när man använder BTB:

Det här experimentet kan användas för att se hur mycket basiska ämnen (kalk) man måste tillsätta till en försurad sjö för att försöka få den mer neutral. Om man tar vatten från en sjö och gör detta experiment så ser man hur förorenad sjön har blivit. Detta kan vara viktigt då sjön kanske var surare än man trodde. Det finns nog inte direkt något av detta som kan användas i vardagen då man inte brukar kolla pH-värdet eller hur surt något är med hjälp av BTB, syror och baser. I vardagen så brukar man oftast lukta eller smaka på det för att se hur surt det är. Då man i vardagen kanske inte har tillgång till några baser som NaOH så tror jag att det blir svårt och onödigt att göra något sådant här i vardagen. Jag tror dock att om man har ett jobb som innefattar vatten eller djur i vattnet så kan det vara bra att kolla vilken sjö som är surast. Om man är en fiskare så kan man nog spara och tjäna lite pengar på att inte åka till onödiga ställen som kan vara försurade. Eftersom det inte är så mycket djur som kan leva i för surt vatten så kanske man kan ta prover från olika sjöar eller åar och kolla vilket vatten som har ett pH-värde som är lämpligast för fisken eller djuret det är man söker efter. Av detta experiment så lär man sig att om något är surt så kan ett basiskt ämne neutralisera det och göra det basiskt. Om t.ex. magsyran är för sur så tillsätter man något basiskt för att få rätt pH-värde på magsyran. En för sur magsyra kan fräta hål i magsäcken och ge en magsår.   

En förbättring som jag kunde ha gjort var att inte byta från en NaOH flaska till en annan då dom kan ha varit olika mycket koncentrerade. Jag tror att om man gör om det här så kan man testa samma sjö flera gånger. Vattnet man tog första gången kanske inte var lika surt som när du tar vatten från samma bägare nästa gång

Om jag skulle ha gjort det här igen så skulle jag nog velat ha några olika sjöar med olika pH-värden. Det står olika pH-värden på en lapp och jag ska lista ut vilket pH-värde som hör till vilken sjö. Sedan skulle jag använda BTB och NaOH och försöka lista ut vilken sjö som är vilken då blir det lite mer spännande och man måste tänka lite mer. Eller ett experiment där man använder indikatorpapper.