kroppens organ

Skelettet

Uppgift 1

Uppgift 2

1.    Ta reda på hur många ben människans skelett består av!

Människan skelett består av 206 ben eller 220 ben beroende på hur man räknar, det varierar även beroende på vem det är. Det finns en sak som kallas sesambenen. Det är små ben som ligger inbäddade inuti senor i t.ex. stortårna och tummarna. Om man räknar med dem så blir det 220 ben. Det beror också på vem man är då en del kan ha ett revben mer eller mindre än andra t.ex. Det beror även på hur gammal man är då nyfödda har fler ben än vuxna. I t.ex. kraniet så finns det ben som efter ett tag växer ihop.  

2.    Skelettet har tre viktiga funktioner. Vilka?

Skelettet skyddar viktiga organ som t.ex. hjärnan och hjärtat. Skelettet håller uppe kroppen. Skelettet kan även bilda blodkroppar. I dom större skelettbenen finns röd blodmärg som bildar blodkroppar.

3.    Förklara hur det kommer sig att ryggraden är både rörlig och stötdämpande!

Ryggraden består av kotor och mellan kotorna så finns det diskar. Diskarna är tunna skivor som har en yttre ring av brosk som är mjukare än ben, kring en geléliknande del. Diskarna gör så att kotorna inte skaver mot varandra och det ger kotorna mer rörlighet och lite stötdämpning. 

4.    Vad är fontaneller?

Fontaneller är bindvävstäckta luckor i nyföddas kranium. Fontanellerna växer vanligen ihop under andra levnads året.

Muskler

Uppgift 1

1.    Vad heter musklerna? Sök gärna fram även de latinska namnen eftersom det är de man ofta använder när man pratar om muskler, till exempel vid träning.

2.    Vilka muskler arbetar vid olika rörelser? Gör övningarna och känn efter vilka muskler som arbetar!

Uppgift 2

Besvara följande frågor!

1.    Det finns tre olika typer av muskler. Vilka?

Skelettmuskulaturen är de muskler vi vanligtvis menar när vi pratar om muskler. Dessa muskler kan vi själva styra. Vi har cirka 650 sådana muskler i kroppen och hos en normalviktig person består cirka 40-50 procent av kroppen av dessa muskler. Den andra typen av muskler är hjärtats muskler. Dom musklerna i hjärtats muskulatur kan vi själva inte kontrollera. Den tredje typen av muskler är den glatta muskulaturen. Den glatta muskulaturen består av kroppens minsta muskelceller. Dom finns i de inre organens väggar och i hudens hårresarmuskler. Den glatta muskulaturen går inte att styra med viljan utan kontrolleras av det så kallade autonoma nervsystemet.

2.    Vilka skillnader finns mellan de olika muskeltyperna?

Skelettmusklerna kan man styra själv. Man kan välja att t.ex. spänna en speciell muskel. Hjärtats muskulatur och den glatta muskulaturen går inte att styra själv. Skelettmusklerna är inte lika uthålliga som dom glatta musklerna men skelettmusklerna kan bli väldigt starka. Hjärt musklerna jobbar konstant och är väldigt starka.

3.    Vad behöver musklerna för att arbeta?

Muskler behöver syre för att arbeta och om det blir brist på det så kan man få mjölksyra.

4.    Förklara vad som händer när du får mjölksyra i musklerna!

När man anstränger musklerna för mycket och syret inte räcker till så får man mjölksyra. När det blir brist med syre i muskeln så kan inte dom energirika kolhydraterna brytas ner till koldioxid och vatten. Mjölksyra bildas då och gör musklerna trötta. Även fast man har fått mjölksyra så kan man fortsätta att t.ex. springa en liten stund då man genom ökad puls och andning ”betalar” en ”skuld” för mjölksyran.

5.    Många muskler har en antagonist. Förklara och ge exempel!

En muskels antagonist är den motstående muskeln till den som arbetar. Om man böjer på armen så kommer bicepsen att dra ihop sig och bli kortare men bredare. Då rätar tricepsen på undersidan av armen ut sig och blir längre men smalare. Dom är varandras antagonister.

          Huden

1.    Vilka 3 lager består huden av?

Hudens tre olika lager är överhuden, läderhuden och underhuden.

2.    Nämn 3 uppgifter som huden har!

Huden hjälper kroppen att hålla kvar vätska, hålla rätt temperatur och skyddar kroppen från omvärlden. Utan huden så hade ingen vätska varit kvar i kroppen. Om man t.ex. får en stor brännskada så kan man dö av uttorkning. Man kan se vätskefyllda blåser på ett brännskadat område vilket är vätskor från kroppen.

3.    Förklara vad pigment är för något.

Pigment är brunaktiga färgkorn som finns i överhuden. Pigmentet skyddar kroppen mot farlig uv strålning och när vi utsätts för mycket uv strålning så ökar mängden pigment för att kroppen bättre ska tåla solen. Då blir vi solbrända.

4.    Varför får vi ibland "gåshud"?

När man fryser eller blir rädd så drar hårresarmuskler ihop sig och man får ”gåshud”.

5.    Varför blir huden rynkig hos äldre personer?

I läderhuden så finns det elastiska trådar som gör så att huden håller sig jämn och slät. Hos äldre personer så förlorar huden lite av sin elasticitet och blir därför rynkig.

6.    Förklara hur det kommer sig att vi får pormaskar och finnar!

Talg finns i huden för att hålla den fuktig. I puberteten så kan huden ibland producera för mycket talg vilket täpper igen antingen en talgkörtel eller en hårsäck och bildar en propp (pormask). Om denna propp infekteras av bakterier så kan en finne bildas. Efter puberteten brukar oftast finnarna försvinna och huden börjar producera rätt mängd talg.

7.    När du blir för varm behöver kroppen kyla ner sig. Förklara hur det går till!

Det andra lagret av huden är läder huden och den ska hjälpa kroppen att hålla rätt temperatur. I läder huden så finns det svett körtlar som hjälper till att kyla ner kroppen. När kroppen blir för varm så driver svettkörtlarna ut salt och vatten ur kroppen genom porer i huden. Svetten som bildats lägger sig på huden och när svetten avdunstar så kyls huden ner. Desto varmare kroppen blir desto mer svettas man då kroppen försöker komma ner till rätt temperatur. När man är varm strömmar mera blod genom hudens blodkärl. Blodet kyls av och går sedan vidare till kroppens olika delar.   

Hjärtat och blodomloppet

Minns du

1.    Vilka är blodets viktigaste uppgifter?

Blodets viktigaste uppgift är att fungera som en transportör. Blodet transporterar syre från lungorna till kroppens celler, koldioxid från cellerna till lungorna, och blodet transportera hormoner och andra signalsubstanser. Blodet för med sig näringsämnen och restprodukter till och från cellerna. Blodet för även med sig energi källor och byggstenar för cellerna. En till viktig sak som blodet gör är att reglera kroppens temperatur. De vita blodkropparna i blodet är en del av immunförsvaret som hjälper kroppen att hålla sig frisk.

2.    Hur går blodet runt i kroppen?

Blodet når runt i hela kroppen med hjälp av det lilla och stora kretsloppet.

I det lilla kretsloppet så går blodet till lungorna. Hjärtats högra kammare pumpar ut syrefattigt blod till lungorna genom lungartärer. I lungorna tar de röda blodkropparna i blodet med sig syre och gör sig samtidigt av med koldioxid som kommer från kroppens organ. Det syresatta blodet går tillbaka genom lungvenerna till hjärtats vänstra förmak och fortsätter sedan till vänsterkammare och sedan till det stora kretsloppet.

Det stora kretsloppet når hela kroppen förutom lungorna. Blodet pumpas ut från hjärtats vänstra kammare. Efter det går det genom aorta (stora kroppspulsådern) och artärerna och når kapillärnätet ute i kroppen. Där transporteras syre och näringsämnen ut i vävnader. Efter det så går blodet tillbaka till hjärtat. Blodet åker genom hjärtats högra förmak genom venerna.

3.    Vad består blod av?

Blodet består av 55 % blodplasma och 45% blodkroppar. Blodplasma är en är en svagt gulaktig vätska som till störst del består av vatten. I vattnet finns många ämnen som närings och avfallsämnen lösta. Dom transporteras sedan till och från kroppens alla celler. Cellerna i blodet är blodkropparna. Det finns röda och vita blodkroppar och sedan små korn som är blodplättar. De röda blodkropparna i blodet ger blodet den röda färgen. Färgen kommer från ämnet hemoglobin som innehåller järn. Hemoglobin är ett ämne som är bra på att ta upp och avge syre. Med hjälp av hemoglobinet sköter de röda blodkropparna syre transporten till cellerna i kroppen. De vita blodkropparna i blodet hjälper till med kroppens försvar. Det finns mindre vita blodkroppar än röda. På 1000 röda blodkroppar så går det 1 vit blodkropp. Blodplättar hjälper med att stoppa blödningar.

4.    Vilken uppgift har de röda blodkropparna?

De röda blodkropparna i blodet ger blodet den röda färgen. Färgen kommer från ämnet hemoglobin som innehåller järn. Hemoglobin är ett ämne som är bra på att ta upp och avge syre. Med hjälp av hemoglobinet sköter de röda blodkropparna syre transporten till cellerna i kroppen.

5.    Hur mycket blod har du i kroppen?

I en vuxen människa finns det ca 5 L blod.

6.    Hur går det till när blodet levrar sig?

När blodet levrar eller koagulerar sig så stoppas blödningar. Blodplättar samlas vid skadan och hakar fast sig i varandra och stoppar blödningen. Ett nätverk av trådar bildas när fibrinogenet i blodet omvandlas till fibrin. I nätet fastnar olika slags blodkroppar så att såret täpps igen.

7.    Vilken uppgift har kranskärlen?

Kranskärl är ansvariga för att försörja hjärtmuskeln med närings- och syrerikt blod och att föra närings- och syrefattigt blod bort från hjärtmuskeln.

8.    Vad kallas de klaffar som finns mellan hjärtats förmak och kammare?

Klaffarna mellan hjärtats förmak och kammare kallas för segelklaff. De kallas segelklaffar eftersom de liknar tunna segel och när hjärtat dras ihop gör seglen så de blir täta

9. Vad är

A)   en artär

Artär heter de blodkärl som leder syrerikt blod från hjärtat ut till kroppens celler, och syrefattigt blod till lungorna. Alla artärer leder blod bort från hjärtat. Artärer har högt tryck och blodet kommer i stötar i takt med hjärtslagen

B)   en ven

Artärernas motsats är venerna som för tillbaka det syrefattiga blodet till hjärtat från kroppens celler, och det syrerika blodet från lungorna till hjärtat.

C)   en kapillär

Kapillärer har tunna väggar bestående av ett lager platta celler. Genom väggarna så kan blodvätskan lämna näringsämnen och syre direkt till cellerna i vävnaderna. Avfallsämnen kan även föras över till blodet lätt och transporteras bort.

10.  Vilka vener innehåller syrerikt blod?

Venerna i lilla kretsloppet, lungvenerna, leder blod från lungorna till hjärtats vänstra kammare, för vidaretransport ut i kroppen.

11.  Hur pressas blodet fram i venerna?

I venerna finns det klaffar. När venerna kläms ihop av muskler runt omkring, drivs blodet genom venklaffar mot hjärtat.

12.  Var sker ämnesutbytet mellan blodet och kroppens celler?

Det sker vid kapillärerna. Kapillärernas tunna väggar gör det lätt för blodvätska att passera och lämna näringsämnen och syre direkt till cellerna. Det blir även lätt att föra bort avfallsämnen. 

13.  Av vad bildas lymfa?

Lymfan består av överskottsvätska som finns mellan cellerna, och som pressats ut i början av blodomloppets kapillärer. En del av vätskan sugs upp igen av kapillärerna, och en del sugs upp av lymfkärlen och bildar lymfan. Lymfan innehåller också proteiner och vita blodkroppar. Under ett dygn bildas 2–4 liter lymfa. 

14.  Nämn en viktig uppgift som lymfkörtlarna har.

·      bekämpa infektioner

·      avlägsna gamla, skadade eller främmande celler, till exempel gamla röda blodkroppar eller tumörceller

·      transportera lymfan från vävnadsvätskan till blodet

·      transportera fett från tunntarmen till blodet i form av små fettdroppar, som sedan sugs upp av lymfkärlen.

15.  När är man immun mot en sjukdom?

En del vita blodkroppar i blodet kan tillverka antikroppar. När för många antikroppar bildas så finns de kvar i blodet och så länge de är kvar i blodet så är man immun mot det smittämne som orsakade sjukdomen. Man har byggt upp ett immunförsvar. Om man smittas av samma smittämne igen så finns det antikroppar som klarar av angreppet och man blir inte sjuk. En del sjukdomar får man bara en gång andra kan man få flera gånger i sitt liv.

16. Varför blir man allergisk?

Kroppens försvar ”överreagerar” på främmande ämnen, antigener. Det bildas särskilt mycket av en sorts antikropp som sedan sätter sig fast på mastceller, som finns i hud och slemhinnor. Den allergiska reaktionen utlöses av histamin som släpps ut när antikroppar vid ett senare tillfälle stöter ihop med sitt antigen. När antikroppar stöter ihop med sitt antigen binder de antigener till sig. Det blir signalen till mastcellen att släppa ut histamin och man får en allergisk reaktion. Mitt försvar i kroppen överreagerar på pollen och katter

17.  Vilka blodgrupper känner du till.

A, B, AB och O.

Jag har inte hunnit göra förstår du frågorna men ska göra dom snart så lämnar in dom då.